modoff

Efter frukost i form av champinjon-bacon-guacamole-omelett rostad bagel och lite kaffe bokade vi först flyg till Maui på fredag. Inga problem trots varningar om att alla vill åka till Maui över Halloween helgen. Kanske de i och för sig vill men verkar i vilket fall inte göra det i år. Det är en cirka 30 minuters flygning som kostar knappa 1000:- vardera t.o.r. Brydde oss inte om att boka hotell ännu. Försökte utan framgång att få tag på henne som vi blev rekommenderade att hyra lägenhetshotell av. Oavsett om vi lyckas senare idag eller i morgon så verkar det inte vara några problem att få tag på hotell.

Efter att ha fixat den biten, flyget alltså, så ringde vi och bokade en bil att hämtas vid lunchtid. Käkade upp en låda uppskuren färsk ananas innan vi gav oss iväg. Inte mer än en 10-15 minuters promenadväg till hyrkontoret. Efter lite signerande av kontrakt var vi på väg österut mot Koko beach. Ett naturreservat som består av en ringformad bergsformation med en smal öppning ut mot havet med ett korallrev fyllt av alla typer av tropiska fiskar (utom sådan med stora tänder) i regnbågens alla färger. Var där förra gången jag var här men då med en plånbok så mager att jag inte hade råd att hyra snorkelutrustning. Skulle bli annat av den här gången.

Nu blev det inte riktigt så. Väl framme så var den vanliga infarten till området stängd. Då vägen förbi är ganska smal och relativt vältrafikerad såg vi inte den alternativa tillfälliga parkeringsplatsen på andra sidan vägen förrän det var för sent. Fick åka vidare en bra bit innan det fanns möjlighet att vända och då tog vi ett snabbt beslut att åka vidare och skjuta på besöket på Koko beach till senare.

Så då bar det iväg längs med kustvägen i motsols riktning med en lös idé om att åka upp till Oahus norra ände (Waikiki ligger vid öns sydligaste del). PÅ vägen norrut började det mulna på. Delvis på grund av de lite sämre väder som var på gång under dagen och delvis för att vi närmade oss lite mera höglänta områden vilka nästan alltid är insvepta i dimmoln. Vi hade fått med oss en enkel turistkarta av modell gratis som vi försökte navigera oss med. Borde ju inte vara så svårt tyckte vi eftersom vägnätet är relativt enkelt med en väg som går runt hela öns omkrets och ett mindre antal genomskärare.

Till historien hör att Honolulu ligger cirka 3 km väster om Waikiki och nu hade åkt i motsatt riktning. Färden gick första delen längs med kusten för att sedan gena över en udde innan den skulle fortsätta längs med kusten. Vi funderade på att åka ut för att leta någon skön beach på just den udden men bestämde oss för att ta till vänster i stället för höger i den vägkorsningen där den frågan var aktuell...trodde vi.

Allt stämde väldigt bra. Över en bergskam sedan utför mot kusten igen. Hmm, vad är det här för stad? Finns inte med på kartan. Skitkarta! Ser ju trevligt ut det här...och stort. Hur kan den inte finnas med på kartan? Vi kör lite till...vänster här...skaplig hamn...och flygplats verkar de också ha...och ett eget Aloha-torn...väldigt likt det vi var vid igår. Men det var ju här vi gick igår, vi är ju i Honolulu hojtar Elisabeth. Stämde fint det. Första känslan var att vi var med i dolda kameran eller hamnat i en någon ny dimension men insåg snabbt att Vi hade lyckats med konststycket att "halta" vänster till den grad att vi gjort en 360-gradare tillbaka till Honolulu.

Så vad gör vi nu? Vi åkte tillbaka samma väg som vi först börjat men stannade några kilometer bortom Waikiki och tillbringade resten av eftermiddagen på en strandremsa nedanför ett långsträckt villaområde i en förstad till Honolulu. Inga turister utan bara ett fåtal boende att dela strand med.

Mulnade på efter en stund men det gjorde bara strandvistelsen lite behagligare. Temperaturen var fortfarande 30 grader med en lätt svalkande bris. Efter några timmar av bad och bokläsning motiverade ett lätt duggregn oss att plocka ihop våra grejor för att leta upp något ställe för en kopp Kona-kaffe.

I morgon gör vi ett nytt försök att hitta vägen till North Beach i öns nordligaste ände, världens kanske mest berömda surfing-strand där 10 meter höga vågor är mera standard än undantag.